Arkiv till Dag(lig) blogg - mars 2014

Flertalet centralbanker ska hålla inflationen på 2%. Nästan fram men inte helt når i tur och ordning Bank of England, Bank of Japan och amerikanska Fed enligt statistiken för februari. Sveriges Riksbank missar grövst (KPI direkt deflation med -0,2% och enligt Euroländernas HICP-mått så lågt som 0,1%). Idag publicerades Euroområdets preliminära inflationstakt för mars. Också ECB missar grovt då inflationen landade på blygsamma 0,5%. Inflationen varierar mellan medlemsländerna. Krisländerna ligger mellan tydlig deflation -0,9% för Grekland och beskedliga 0,3% för Italien. Frankrike och Tyskland ligger kring 1%. Både ECB och Riksbanken har beslutsmöte denna månad. ECB har presskonferens nu på torsdag. Riksbanken dröjer till onsdag 9 april. Kommer de att genomföra ytterligare penningpolitiska lättnader? Tågordningen skvallrar om att Riksbanken mycket väl kan komma att göra som ECB oavsett dess beslut. Ska ECB och Riksbanken bli lika framgångsrika som Norges Bank gäller att gasa mera. Idag är det endast den norska centralbanken som når inflationsmålet!

Ökar eller minskar den råa kapitalismen? Den som bygger på att genom manipulationer ta en större del av kakan utan att egentligen bidra till att den blir större? Att tillskansa sig olika fördelar via lobbying, politiska kontakter, bildande av karteller etc. Rent-seeking är den engelska termen och orsakas av monopolliknande situationer. I idealmodellen perfekt konkurrens blir rent-seeking noll. Glädjande nog verkar svaret vara att den minskar efter en kraftig uppgång fram till den globala finansiella krisen enligt tidskriften The Economist 15/3. Tidskriften undersökte hur stora förmögenheter som uppkommit i branscher som förknippas med rent-seeking. Hit hör kasino, försvar, fastigheter, byggnad, gruvor, olika tjänster som telekom mm. Enligt the Economist hamnar föga överraskande både aktuella Ryssland och Ukraina bland värstingarna. Kapitalismens högborg USA klarar sig bland de bästa då många stora förmögenheter har kommit till i öppna och hårt konkurrensutsatta branscher som IT. Nedgången av rent-seeking förklarar the Economist delvis med att Kinas enorma tillväxtfas nu är över och därmed förknippade fallande råvarupriser. PE-talsvärderingen av företag inom rent-seeking branscher är klart lägre än för de i öppna branscher.

Två av världens ledande företag inom hållbarhetsfrågor, SCA och Unilever, har emitterat gröna obligationer. Avsikten med obligationerna är att finansiera företagens hållbarhetsprojekt. SCA informerade den 25 mars om att de som första svenska börsnoterade bolag lånat 1.5 miljarder via en grön obligation. Företaget säger i ett uttalande att likviden kommer att användas inom projekt som har en positiv miljöpåverkan. Dagen innan hade Unilever annonserat emissionen av en grön obligation knuten till bolagets ”Sustainable living plan”. Enligt Unilever hade ett hundratal investerare övertecknat obligationen tre gånger inom loppet av tre timmar, varav vissa var förstagångsköpare av Unilevers obligationer. Intresset för företagens gröna obligationer är uppenbarligen stort vilket vi ser som mycket positivt. Det ger bolagen en möjlighet att satsa på hållbarhet på ett långsiktigt och trovärdigt sätt. Kanske kan detta leda till att vi på DNB i framtiden kan starta en obligationsfond med tydlig hållbarhetsinriktning.

Josefine Ekros Roth, hållbarhetsanalytiker

Mycket talar för att Riksbanken inte når inflationsmålet än på länge. De senaste uppgifterna anger i förhållande till ett år tidigare att importpriserna (SCB-publikation idag) i februari var 1,9% lägre, lönekostnaderna i december var måttliga 2,1-2,5% högre samtidigt som förbättringen av näringslivets produktivitet rusade upp under det fjärde kvartalet. Denna kombination ger chans till både fallande importpriser och enhetsarbetskostnader d v s fallande totalkostnader för ett typiskt företag. Marginalhöjningar skulle kunna ske, men minst lika hög sannolikhet har - så här innan konjunkturen har blommat ut - det omvända utfallet. Varifrån ska inflationsimpulserna komma? Ta importpriserna! Kinas inbromsning och USAs produktion av skiffergas och skifferolja ökar sannolikheten till en lugn utveckling av de internationella råvarupriserna. Lönekostnadsökningarna torde inte heller ta fart i alla fall inte utifrån en traditionell Phillipskurveanalys då inte minst stigande arbetskraftsutbud gör att arbetslösheten endast långsamt minskar. Egentligen gäller liknande förhållanden inom Euroområdet. Slutsatsen är att ytterligare penningpolitiska stimulanser varken kan avskrivas för ECB eller Riksbanken medan amerikanska Fed successivt är på väg åt andra hållet.

BNP med komponenterna privat och offentlig konsumtion, investeringar och lager, export och import ger den mest omfattande bilden av ekonomiernas utveckling. De senaste uppgifterna börjar bli tre månader gamla. De avser fjärde kvartalet. Från januari och februari finns uppgifter över olika stora och små delar. Hit hör arbetsmarknad och inflation, som tillhör de områden där data snabbast kommer fram. Från mars finns så gott som enbart olika enkäter. Vad signalerar de senaste? Från USA finns olika centralbanksdistrikts undersökningar. De pekar på en förbättring. Samma gör olika privata veckovisa enkäter. USA-ekonomin tycks accelerera nu när vinterkylan släpper. För Euroområdet kom idag den prelimininära PMI-enkäten för mars som fokuserar på de två största medlemmarna. Tyskland är något sämre och Frankrike tydligt bättre. Totalbilden är stabil tillväxt längs en långsammare bana än för USA. Från Kina kom idag likaledes preliminär PMI-enkät för mars. Den rätta långa trenden med långsam försvagning har ännu inte vänt. För svensk del får vi vänta till onsdag 26 mars då Konjunkturinstitutet publicerar sin barometerindikator.

Den kinesiska valutan renminbin (ibland används benämningen yuan) har på kort tid försvagats med 3% gentemot dollarn och den svenska kronan. Det är en begränsad men ändå anmärkningsvärd rörelse. Det handlar nämligen om det kraftigaste fallet på nästan 20 år! Den kinesiska valutans värde styrs av myndigheterna. Kina har ännu inte fria kapitalrörelser. Under tio år fram till 2005 hölls växelkursen helt stabil mot dollarn. Då inleddes en fas med successivt stigande värde på renminbin. Den kumulativa apprecieringen uppgick till drygt 25%. Varför har myndigheterna nu brutit trenden? Två huvudförklaringar har framförts. Den ena menar att åtgärden är en varning till spekulanter, vilka trodde att valutan bara kunde bli starkare. Några har bränts och andra vet nu att värdet kan gå både upp och ner. Den andra menar att det handlar om en välbehövlig stimulans för den kinesiska exporten. Under de senaste tio åren har den reala växelkursen stigit med nästan 50% enligt BIS, vilket rimligen har pressat exportföretagens vinstmarginaler hårt. Fortsättningen är osäker. Utvecklingen av exporten lär visa vad som gäller!

Varken vårdagjämningen idag eller amerikanska Fed igår kom som någon större överraskning. Om det förra kan man dock notera att egentligen blev dag och natt lika långa redan för något dygn sedan. Fenomenet kallas atmosfärisk refraktion (och läsaren kan ju liksom jag googla termen). Fed hade sitt första beslutsmöte under ledning av nya ordföranden Yellen. I huvudsak betonades som väntat kontinuitet, men vissa förändringar genomfördes. Marknadsaktörerna uppfattade dessa som på marginalen något mer hökaktiga varför aktiekurserna föll och obligationsräntorna liksom dollarn steg en aning. Det mest sannolika scenariot för den amerikanska penningpolitiken är att stödköpen av obligationer (”tapering”) upphör mot slutet av i år och den första räntehöjningen kommer i mitten av nästa år. Centralbankens ambition är att lotsa ekonomin till inflationen 2,0% och arbetslösheten 5,4% från dagens 1,1% respektive 6,7%. Våren – för att anknyta till dagens meteorologiska händelse – kan bli spännande. Synen att den svåra vintern i USA har hållit tillbaka ekonomin innebär att våren i princip ska bli lika mycket starkare. Detta kan mycket väl stegra osäkerheten kring den penningpolitiska banan. Feds kommunikation i pressreleaser och tal blir extra viktigt.

BMW som en tid har haft sämre aktieutveckling än sina konkurrenter kom idag med en rapport som togs väl emot av marknaden. Aktien har stigit 7% under dagen. BMW har länge spenderat stora summor på R&D i teknologi och bränslesnålare bilar och först nu ser det ut som att investeringarna kommer minska och börja ge avkastning. Försäljningen av bolagets helelektriska i-serie har dock ännu inte riktigt tagit fart. Till stor del beror detta på att elbatterierna gjort bilarna väldigt dyra. I USA har detta lett till ett system där man köper bilen men leasar batteriet. Men priset på elbatterier sjunker nu snabbt. Tesla har tillsammans med Panasonic antytt att de kommer bygga en ”Giga-fabrik” för batterier som de menar kommer att kunna halvera batterikostnaden till 2017. Inför ett sådant scenario har till och med hårdnackade elbilsskeptiker mjuknat. Analytiker säger nu att de kan ha underskattat potentialen för elbilar och att bolag som Nissan, Renault och BMW faktiskt snart kan räkna hem sina elbilsinvesteringar.

Pär Löfving, hållbarhetsanalytiker

Den som kan sin Sällskapsresan vet att det är ett citat från den andra filmen i serien Snowroller från 1985. När många svenskar nu planerar sina resor till alperna kan det vara intressant att jämföra om det verkligen är dyrt eller inte. För enkelhetens skull jämför vi Sverige och Schweiz och utelämnar de andra länderna där alperna breder ut sig. The Economist sammanställer två gånger per år ett index som de kallar The Bic Mac index. Indexet visar helt enkelt vad en Big Mac kostar i det landet värderat till amerikanska dollar. En Big Mac kostar idag $ 6.29 i Sverige och $7.14 i Schweiz vilket alltså är 14 % dyrare. 14 % dyrare är historiskt sätt inte så dyrt. I april 2001 var en Big Mac ca 50 % dyrare än i Sverige. Tyvärr finns inte data för 1985, men att döma av filmen Snowroller, är det en av huvudkaraktärerna som svarar på påståendet med ”Jaså tycker du? Jag tycker det är ungefär som i Sverige”.

Erik Nilsson, portföljförvaltare svenska räntor